Jonas har skadat sig.

 
Inte nog med en kraftig förkylning - nu har jag åsamkat mig själv skada också. Under det finska plåstret gömmer sig en allvarlig nagelbandsblessyr. Jag skulle plocka ut en plastpåse från skåpet jämte diskbänken och då bar det sig inte bättre än att jag skrapade upp nagelbandet mot en vass kant.
 
Svimfärdig. Allt snurrar. Jag gråter. Det gör mycket ont. Plåstret lindrar en aning. Inte mycket, men lite. Det är ett fint plåster.

När jag tänker efter är det ett himla, himla fint plåster med finskt motiv.
 
Men det verkar inte hjälpa.
Kan någon badda min panna?
Snälla?
Det börjar bli mörkt...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0