Bakverk och oförsvarligt slöseri.




Att tvesovla. Jag ägnar mig åt överdåd och syndigt leverne. Se hurusom gossen har lagt två pålägg på sina färdigskivade smörgåsar! Tunt skuren skinka och snålt hyvlad sula i otuktig förening. Det här strider mot alla tänkbara regler. Kanske är det med anledning av detta uppenbara slöseri som Luther kontaktade Montezuma och övertalade honom att uttala en liten förbannelse över min mage?

Det är kanske därför som jag hänger på muggen med samma frekvens som en fjunig fjortonåring söker barnförbjudna sidor på det där nätet alla pratar om? Jag lämnar frågan hängande tills den torkar till ett direkt påstående. Äktsvensk upproriskhet. Att utmana smålänningen inom sig. Människans kamp mot sina naturliga instinker. Jag går i bräschen. Vacker så det förslår. Torkar tåren. Fan tro't





Min yngsta dotter har bakat kringlor med sambon. Hon är mycket duktig. Kringlorna smakade suberbt och jag antar att den snoriga näsan förde med sig positiva smaksensationer. Jag har jobbat på dagis och är därmed invigd i en del av de hemligheter som gömmer sig bakom fenomenet "att baka med små individer". 

Jag kan avslöja så mycket som att de sega ingredienser ni trodde var russin när ni bet i kakan på den där julfesten som dagis bjöd på, kanske inte alltid var ett russin. Mjukt och sött, förvisso, men av helt annat ursprung. Framplockad och adderad till degen efter ett febrilt grävande och petande i svårtillgängligt område. Lite som tryffel och det betingar ju faktiskt ett enormt pris i förhållande till utseende och vikt, och med det i åtanke faller saken i annorlunda ljus. Själv åt jag aldrig av kakorna. Det trugades, men jag lyckades på något sätt komma undan bakverken med de hemliga tillsatserna. Jag skyllde väl på allergi eller annat.

Men de här kringlorna tänker jag äta - snor, Luther och Montezuma till trots.
De är nämligen bakade av en liten ängel. Och sådant kan man inte motså.

Dessutom vågar jag inget annat...

Sådeså.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0